Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Karin Boye’

Just nu stopp i maskinieriet på alla fronter. En skär, elektriskt vibrerande målning, som Leo köpte av den ständigt utforskande målaren och skulptören Staffan Laurin, blir otippat den tändande gnistan i relationen till Liv.

Ett plötsligt dödsfall i Brors och Helenas krets, sätter känslorna i rörelse. Svallvågorna rör upp allt i dess väg.

Maud Lindström fångar det som pågår i mitt romanbygge just nu. ”Hjärtat är en muskel och kärlek en social konstruktion.” Ibland är man helt enkelt absolut övertygad om att själv är bästa dräng. Att kärlek och tvåsamhet är överskattat. I synnerhet när den andre vill något annat. Det är för komplicerat och gör för ont att engagera sig emotionellt i en annan människa. För riskabelt. Och då tillägnar man sig en strategi som gör en immun mot känslor. En kärleksstrategi.

Men å andra sidan finns väl inget skönare? Rikare? Roligare? Mer utvecklande? Och nu när solen lyser och våren är på väg. Varför ska människor krångla till det så?

 

 

 

Read Full Post »

Liv åker hem efter mötet med Leo. Med blossande kinder.

Hon skruvar upp Lena Willemarks

Du ska tacka dina gudar, om de tvingar dig att gå
där du inga fotspår har att lita på
– på högsta volym.

Själv funderar jag över det fördolda i våra liv. Det vi väljer att inte benämna och dubbar till tystnad i tron att det därmed inte finns. Kan min mormors tystnad kring sin hemlighet gå i arv som en laddning genom generationerna – väntande på att få brisera hundra år efter den verkliga händelsen?

Den som tvingas ut i vildskog
ser med nyfödd syn på allt,
och hon smakar tacksam
livets bröd och salt.

Du ska tacka dina gudar,
när de bryter bort ditt skal.
Verklighet och kärna
blir ditt enda val.

Read Full Post »