Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘hjärtansfröjd’

Jag har en kryddgård en rund förstås – med mjukvarm sandig mylla och strålar av granit.

Tillblivelsen av denna runda upplevelseträdgård var min terapi sommaren efter skilsmässan. Gräva och skotta grus och jord. Som balsam. Och själva planeringen av vilka växter jag skulle ha och hur det skulle bli var en hoppets pil in i framtiden. En besvärjelse.

Öar av olika nyanser av grönt omsluts av en lavendelhäck som släpper ifrån sig ett moln av blå doft. Borago, grågrön bondsalvia, pepparmynta med de eleganta lansettformade bladen. Gråmynta som ett vilt buskage mer lila än grått, mörkblå stäppsalvia, skulptural rosmarin, kraftfull piplök med sina runda fröhus – och hjärtansfröjden som jagar melankolin på flykten.  Kärleksörten bara för namnet och den långliga blomningen – och daggkåpan för sin ljusgröna fräschör. Kirskål som ett flor i mellanrummen.

Nytt för i år är den flamboyanta rödcerisa solhatten. En klassisk Astridväxt, praktfull, olagom och uppseendeväckande. Humlor och citronfjärilar flockas kring den.

I mitten på en matta av timjan – omfamnad den vita klätterrosen Ilse Krohn som lyser som lanternor i mörket och humle som slingrar längs störar och kastar sig ut i rymden – står en svart gummibalja som man kan fylla med hett vatten (slang från badrummet). Jag vet. Fusk, men enklare än att elda. Jag är en praktiskt opraktisk person, poetisk och pragmatisk. Paradoxernas kvinna.

Bada utomhus direkt under stjärnhimlen omgiven av hela det doftrika alltet – det är vad jag kallar Sinnenas fröjd. Förgyller allt. Om blott för en stund.

oOo

Det regnar vita rosenblad

I mitt vilda rum

Skummande kirskål badar i ett hav av borago

Och melissan fröjdar sig i skogen av gråmynta

Jag bjuder in timjan och lavendel

Rosmarin  havsdagg  marinros

Och anar Karlavagnen genom ångorna

Stjärnorns ljus leker

på mitt mörka vatten

oOo

Read Full Post »

Grönt. Skönt. På landet igen.

I landet. I myllan.

Lavendeln friseras fram.

Myntan får näsborrarna att vibrera.

Hjärtansfröjden Ahh!

Så skönt att ha fingrarna i den solvarma jorden.

Få jord under naglarna.

Och så vackert det blir med alla ärgade, spruckna krukor fyllda med skönt grönt.

För att inte tala om all denna vackra kirskål.

Ska bli kirskålspesto till middan!

Leo och Livs konflikt får vänta.

Men visst handlar det mesta som urartar om rädsla.

På nationsnivå och på individnivå.

Rädsla att förlora makten,  rädsla att bli utrotad, rädsla att inte vara älskad

– att bli dumpad.

Men en solig, grön, skön dag som denna med kastanjeblad som paraplyer,  vill man göra som fåglarna

– flyga, kvittra och älska.

Read Full Post »