Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for november, 2012

Väntan
Båda mina par hanterar tajming. Paren har olika rytm. Den ena är snabb och kommunikativ, den andra trögare. Det uppstår en väntan. Vems rytm ska råda? Hur kommer man i takt? Vad händer med en relation när balansen förskjuts så den ena ständigt blir den initiativtagande och den andra den som reagerar, långsamt?

Medan jag funderar på det gör jag  snöflingor att hänga i fönstret. Klipp snöstjärnor i vitt papper. Vänd dem i potatismjölvatten och därefter i strösocker, låt torka. Gnistrande vackra snöflingor att hänga upp och pynta med.

Snö.

Read Full Post »

Amour

Mörkt. Så här års blir människan än viktigare. Varje leende, varje glitterblick en lykta i mörkret.

Precis som i filmen Amour. Den hade kunnat heta Á mort – mot döden. Ett kultiverat par i 80-årsåldern där kvinnan får en stroke och gradvis blir sämre och vårdas av sin kärleksfulle make. Ett lågintensivt finstämt samspel i åldrad sepia.  Intressant att se en omvårdande man apropå ombytta clichéer.

En film om kärleken och döden. Mycket vackert och drabbande, omfamnat av Schuberts Impromptu opus 90.

Read Full Post »

På min ö strosar jag lojt runt i morgonrock efter en lång period med mycket arbete och lite skrivande. Däremot har jag funderat en hel del kring skrivandets olika aspekter.

Såg Kobra häromkvällen och avsnittet om de erotiserade klassikerna. Det tycks finnas ett enormt behov av att läsa erotisk fiktion. Är fortfarande förvånad över att 50 shades of Grey har fått så stor spridning. Framgångsrik, förmögen, sexuellt dominant och erfaren man med svår bakgrund lär upp ung verbal oskuldsfull student till att vara sexuellt undergiven. Den är skriven med återkommande cliffhangers, ingen stor litteratur, spännande, men varför så många clichéer? Det som är intressant är komplexiteten. Titeln anspelar på den manliga huvudpersonen många nyanser av personlighet: vänlig och sadomasochist, pengamässigt förmögen och känslomässigt oförmögen, bildat kultiverad och manipulativt kylig, dominant och beroende. Hans största rädsla är beröring.
Den unga kvinnan söker kärlek, närhet, kommunikation. Och tar på sig rollen som den som ska rädda honom ur den traumatiserade barndomens bojor. Man undrar hur det hade sett ut om rollerna hade varit de omvända?

Framgångsrik, förmögen, sexuellt dominant och erfaren kvinna med svår bakgrund lär upp ung verbal oskuldsfull student till att vara sexuellt undergiven. Hon är vänlig och sadomasochist, pengamässigt förmögen och känslomässigt oförmögen, bildat kultiverad och manipulativt kylig, dominant och beroende. Hennes största rädsla är beröring. Den unga mannen söker kärlek, närhet, kommunikation. Och tar på sig rollen som den som ska rädda henne ur den traumatiserade barndomens bojor.

Romantik i mörket. Inverterat. Visst hade det varit en intressantare läsning.

Read Full Post »

I går var jag på allhelgonakonsert i den närbelägna kyrkan och tände ljus för mina kära som inte längre finns med oss. Trots att jag inte är troende är det något vidunderligt med att stilla sitta i en kyrka och omfamnas av reflektioner kring liv och död och musikaliska tolkningar av desamma. Det är fridsamt att slippa den påträngande kommersialismen och vila i något annat större.

Ljusen fladdrade, människor blundade och gick in i sig själva ledsagade av dikt och musik. Recitatören, en känd skådespelare, läste dikten Vi går alla omkring med en vinge, av Kent Andersson.

Vi går alla omkring med en vinge
som vi inte kan flyga med
som blir till en börda för oss
som vi måste smyga med.

Vi hade nog kunna flyga
om inte alla självutnämnda vicevärdar,
skolmästare och alla dom praktiska,
taktiska, nitiska, anemeiska, akademiska
felfinnarna med pekpinnarna
hade sagt:

Du kan väl inte flyga!

Håll dig på marken, din envingade djävel!
Och drömmer du ens om att våga
med ett enda vingeslag
pröva din flygförmåga
så tar vi din vinge en dag!

Vi går alla omkring med en vinge,
en dröm, en längtan, en sång.

Tänk om våra vingar finge
flyga tillsammans en gång.

Jag tänker på  de tuktade, stympade i min roman, de envingade som haltar sig fram genom tillvaron, och de som flyger. Det är vackert att våga, att även om man vingklipps försöka på nytt. Livet handlar om att utsätta sig, våga möta kritik, men inte låta andra beröva en vingkraft.

Read Full Post »