Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for augusti, 2012

Var på ett intressant panelsamtal om framtidens teaterkritik, på Hedmanska gården i Malmö igår. I panelen fanns Rakel Chukri (kulturchef Sydsvenskan), Stefan Eklund (chefredaktör Borås Tidning),  Anna Novovic (chef Helsingborgs Stadsteater) , Petra Brylander (chef Malmö Stadsteater), Rikard Loman (universitetslektor Lunds universitet & frilanskritiker DN), och moderator Cecilia Djurberg (ordförande Svenska Teaterkritikers förening, redaktör Sveriges Radio).
Teaterkritiken tycks vara något av en lillasyster till den mer statusfyllda och mer publikengagerande litteraturkritiken, enligt panelen. De var också överens om att det behövdes mer dialog mellan publik, teater och kritiker, men hur? Vilka fora finns? Vilka vore önskvärda?

PotatoPotatos Analyshäng där teaterintresserade samlas efter föreställningar för att diskutera och analysera tycks vara en form som bättre borde bevakas av media. Det skulle vara ett sätt att dialogiskt och polyfont öppna upp för en bredare diskussion och reflektion och synliggöra och därmed förhoppningsvis öka intresset för teater inte bara som underhållning, utan också som ett verktyg för utforskande och samhällsförändring.

Efter detta begav jag mig till Petri kyrka för att lyssna till  Nina Björk som pratade om sin nya bok, ”Lyckliga i alla sina dagar”.
Hon pratade om kapitalismens fokus på varufiering, dvs att inget har något värde om det inte går att sälja. Detta betyder att människans verkliga behov ständigt underordnas marknadens behov. Människan behöver förutom mat och värme primärt kärlek, närhet, sammanhang och meningsfullhet. Det vet reklammakarna. Reklamen laddar därför varor med upplevelser kopplade till dessa behov för att vi ska tro att det är genom att konsumera som vi tillgodoser våra grundläggande behov.
Konsekvensen, enligt Björk, blir att vi felaktigt fokuserar på att ständigt tävla och räkna och att detta urholkar våra goda egenskaper som borde handla mer om att vara solidariska, empatiska och stressa mindre genom att konsumera mindre – och därmed arbeta mindre. Därigenom kunde vi istället skaffa utrymme för tid att umgås, relatera, skapa, och förbättra världen. Skapa mänskliga värden som inte idkar rovdrift på framtiden. Tankar som dessa brukar kritiseras för att vara irrationella och icke realistiska. Hon menade tvärtom att det är orimligt att vi hela tiden ska producera mer för att marknad och vinstintresse kräver det.

Hon gav flera exempel som tyder på att det kapitalistiska systemet modererar och formar en ohälsosam utveckling. Att allt flera lider av stressymptom och söker tröst hos coacher, i kurser och böcker om mindfulness och downsizing å ena sidan  – till  den ökande babyhandeln i Indien å andra sidan är alla tecken på denna negativa utveckling. Tillfredsställelse blir därmed tabuiserat och revolutionärt i ett ekonomiskt system som vårt. Reklammakarna som betalas av producenterna ser till att vi ständigt är missnöjda med dem vi är och det vi har. Att såsom Linda-Marie Nilsson lägga ut en bild av sitt kurviga jag (Sydsvenskan 120820) väcker upprörda känslor. Tusentals kommentarer och delningar i hela världen har reagerat positivt och negativt på bilden. Själv skriver Nilsson:

Anledningen till varför omvärlden reagerar så starkt på min bild tror jag är att jag inte försöker dölja mig. Jag är nöjd. Det mest provocerande i dagens samhälle verkar vara att att vara just nöjd med dig själv.

Björks resonemang ledde fram till idén att om att om våra individuella drömmar inte fungerar på en samhällelig nivå, dvs om det råder diskrepans mellan det vi värderar i familjen och det vi värderar i samhället i stort, så är det destruktivt. Vi vill inte vara snåla, giriga, tävlingsinriktade i familjen, men om det är ok i samhället måste något vara fel. Hon citerade Oscar Wilde

En cyniker är en människa som vet priset på allt men värdet på intet.

Arbetslinjen som fokuserar på marknadens behov och ökad produktion och vinst kommer förr eller senare att ändra kurs mot behovslinjen som fokuserar på meningsfullhet och hållbarhet. Något annat är vare sig rationellt eller realistiskt i längden, menade Björk.
Frågan är hur vi tar oss över till något annat system och till vilket system.

Själv kunde jag inte låta bli att fascineras över att en feminist får predika Marx en hel timme i en fullsatt kyrka där kraftfulla applåder överröstade rockmusiken utanför.  Det fanns alldeles tydligt en längtan efter något annat, åtminstone i detta auditorium. Ser fram emot hennes bok.
Den kommer att debatteras, var så säker!

Read Full Post »

Pussy Riot kommer att påverka Russia så till den grad att det blir ett före och ett efter. Ett Pussia. Att skapa ett lagrum för att bestraffa yttrandefriheten kan aldrig löna sig. Det är inspirerande när man förstår vilket mod det måste ha krävts för att göra dessa demonstrationer.

Har bytt lägenhet med en skrivarkollega och befinner mig nu i Malmö på Malmöfestivalen för lite input.

Igår lyssnade jag på Sjöströmskvartetten som framförde Juliet Letters – Elvis Costellos svit med texter inspirerade av de brev som fortfarande skrivs till Julia i Verona (!) för att sätta ord på komplexa relationer. Det är nåt med brevformen som jag gillar.

Wiehes Sånger från en inställd skilsmässa påminner lite om intensiteten och den musikaliska variationen, men här handlar det ju om olika relationer, och både text och musik är vildare, verkligt geniala och kongeniala! Musikerna spelade fysiskt, precis som Brodskykvartetten som jag såg i London, på 90-talet. De rörde sig över scenen i olika konstellationer och hade verkligen musiken i kroppen. Härliga att både lyssna till – och se på!

Jag lyssnade på texterna noggrannare den här gången- och de fångar verkligen komplexiteten i relationer, hur man kan älska och hata på samma gång – och vara så till den grad inkonsekvent. Ett tydligt tema i min roman. Just det temat tog ju för övrigt Ludvig Rasmusson upp i morgonens kåseri i God morgon världen. Om människan inte hade varit paradoxal och ändrat sig och brutit överenskommelser hade vi varit kvar på stenåldersnivå. Det är ett jobbigt, tålamodsprövande men vackert broderi – komplexiteten. Och utvecklande.

Mina favoriter är den underbara I almlost had a weakness om den bitchiga gamla fastern som skriver sitt testamente och triumferande inte ger en spänn till nån av sina släktingar, men då och då hemfaller till en viss ånger. När de spelade den och Jackson, Monk And Rowe var det som hela salongen svävade. Kraftfullt, djupvackert.

På tal om okonventionella arv. Har läst en ovanlig roman av Audrey Niffenegger i sommar, Själens osaliga längtan (Originaltiteln är She said. She said). Nu ser jag fram emot hennes The Timetraveller´s Wife på mitt nattduksbord. Den förra var en väl berättad riktigt skruvad berättelse med den vackra Highgate kyrkogården i London i fokus, där Marx är begravd, och en excentrisk barnlös moster som delar ut sitt arv: hennes möblerade våning i centrala London (med alla skor och kläder kvar) och en rejäl summa pengar, till systerns tvillingdöttrar som bor i Amerika. Arvet är behäftat med vissa villkor: de måste bo där tillsammans minst ett år innan de säljer – och systern (som hon är osams med och inte har träffat på 25 år) och hennes man får inte komma dit… Det var roligt att läsa nåt som vare sig är en deckare eller en traditionell kärlekshistoria, men som ändå innehåller både kärleksrelationer och död och ..vålnander. Komplex var ordet. Och hur man köper alltihop. Det är skickligt!

Ikväll blir det nog Ane Brun. Och Nina Björks föredrag om den nya boken ”Lyckliga i alla sina dagar. Om pengars och människors värde” – en kritisk analys av de senaste decenniernas ekonomiska och politiska utveckling i Sverige. Och ett samtal om teaterkritik med bl a den skärpta Rakel Chukri på Sydsvenskan.

27 grader. Sommaren går mot sitt slut med en het avslutning på alla plan.

 

 

 

Read Full Post »

Jag har sagt upp min skrivarlya. Efter sommarens utflykter hit och dit har jag upptäckt att jag skriver bättre och mer disciplinerat om jag gör det på bibliotek. Här i Stockholm är jag förstås svag för Asplunds rondörer på Sveavägen, men jag har också upptäckt många andra fina bibliotek runt om i stan och i landet: Medborgarplatsen, Gröndal, Sköndal, Tensta och Kulturhuset för att nämna några i Stockholm. Alla lämpliga som skrivställen. I Malmö tycker jag om att skriva i Stadsbibliotekets svindlande vackra Ljusets kalender och I Visby på Almedalsbiblioteket. Under en sväng till Luleå besökte jag biblioteket på Kulturens hus. Underbart även det.

Så du kommer att möta flera biblioteksmiljöer i min roman. Utmärkta arbetsplatser och fantastiska mötesplatser. Om du nu inte visste det redan.

Så nu har jag snart 5000 kr i månaden till annat. Leve biblioteken!

Read Full Post »

Böcker öppnar vägar in i dolda världar, skapar nya associationsfält, utvecklar förmågan till mångperspektiv och självdistans.  Att umgås med män(niskor) som läser smittar en med associativa, komplexa, rika tankar. Man känner sig levande, textuell och sexuell.

På samma sätt är bibliotek ångande sexiga platser. Sinnliga bokryggar som doftar oceaner av kunskap och livserfarenhet står där sida vid sida och lockar, bokstaverar att yta är blott förpackning och det rika innehållet är det värdefulla, det som får oss att häpna och förundras över livet.

Människor på bibliotek är åtråvärda. Både de som jobbar där och de som söker sig till dessa bokliga rum för att låna, läsa, skriva. Det är en väl förborgad hemlighet att de sexigaste, sinnligaste människorna möts här. Bror och Helena vet det. Gör det. Väl medvetna om att förpackningar bara håller ihop det värdefulla innehållet lever bibliofilerna böckernas hemliga manifest snarare än proklamerar det.

Anais Nin visste att sex behöver det rikt komplexa för att trivas. Letters of note är en spännande sajt som samlar intressanta brev och anteckningar. Som det från Nin till en uppdragsgivare som önskade färre känslor och mindre poesi och fler och mer konkreta sexscener i de erotiska novellerna. Svar på tal när det är som bäst!

Tillbaka till det rikt komplexa; om du långsamt närmar dig en rygg, en sida, en människa på bibliotek kommer du med lite tålamod att förnimma berättelser av olika längd och färg som blommar ut och fångar in dig med sina ord och meningar. Inträdesbiljetten heter tystnad och stillhet.
Och det kostar ingenting.

Read Full Post »