Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for september, 2011

Kom hem igår vid midnatt.
Saknar redan Slottsparken, Pildammsparken, Kungsparken. Så mitt i stan och ändå mitt i naturen. Grönskande öppna och slutna rum genomlysta av vattenspel och kanaler, gångstigar och cykelvägar. Malmöborna använder verkligen sina parker.

Utanför operan står en hängbok med den grönskande skruden som en barockklänning. Fållen skarpt skuren med kniv. Natur och kultur i ett! Man blir glad av detta enastående, uppfordrande upprop mitt emot operan! Vid operans piazza sjunger en Ginko. Ett barrträd med löv som hade sin storhetstid för 200 miljoner år sedan.

Morfar Ginko, hette en favoritbok i min barndom. En bok om ett åldrande fossil med barnet i sig. Som läste böcker i badkaret. Han hade byggt en särskild anordning för det. En sån ville jag ha. Ville va.

Jag älskar träd. Både fysiskt och som metafor. Trädet med sina osynliga rötter. Stammen – en trunk av energier. Uppåtsträvande, förgrenande armar rakt upp i skyn. Och den majestätiska kronan uppe bland ljuset och molnen, men i stark förbindelse med det underjordiska.

Vilka träd skulle mina karaktärer vara om de var träd? Liv – en björk. Ljus och lysande i sin uppenbarelse. Också i mörkret. Leo – en enebuske. Espressointensiv. Senig. Envis (!). Taggig – och risig ibland, men djupverkande, kryddig. Oemotståndlig.

Helena – en pil. En hängpil. Med säregen estetik. Och med ett svajande lugn när hon är satt i rörelse. Bror? En högrest tall. Där vindarna sjunger i kronan. Och stammen är kådrik och skrovlig. Stabil.

Nästa gång ska ni få veta vilken musik de gillar. En tycker mycket om Thelonious Monk.

Och jag bara älskar hans fot!


Annonser

Read Full Post »

Har varit på teater ikväll, Inkonst i Malmö, och sett den lysande föreställningen De som inte älskar mig förtjänar inte att leva. Khaddafi i egen komplex person iscensatt av det energiska, kreativa scenkonstnätverket PotatoPotato som också ger ut en teatertidning i Malmö – Performativ konst. Samhällsengagemang skulle man också kunna kalla det. Djuproligt, vasst, drabbande.

Khaddafiföreställningen kommer snart att gästspela på Dramaten. Något annat vore vansinne. Med nästan bara klassiker på reportoaren måste de ju söka med ljus och lykta efter nyskrivet, välskrivet och aktuellt?

Annars har jag putsat på en dialog som inte har fungerat. Bra dialog ska fungera som teaterrrepliker. Man ska höra karaktärerna prata och samtidigt förnimma deras tankar och känna smärtpunkterna i magen, deras tvekan, deras längtan- innan de själva vet.

Inte lätt. Men serious funl!

 

 

Read Full Post »

Befinner mig i Malmö sen en dryg vecka. En god väns armbrott mitt i en flytt gjorde att jag snabbt förflyttade mig söderut för att kunna ingå i hennes flytteam. Vi har kånkat och burit, packat upp och dirigerats av armbrottet.

För mig passade denna resa utmärkt. Trevligt med ombyte. Behövde dessutom kolla upp några detaljer på det svindlande vackra biblioteket, där jag har iscensatt ett möte, liksom några andra lokaliteter. Malmö är en spännande stad, stadd i förvandling. Nära till allt, nära mellan människor, chosefritt och mångkulturellt. Världen är på plats. 174 nationaliteter!

Har träffat en massa nya människor, hunnit prata om livet på kvällarna i flyttkartongsröran. Det är gott att brukas, att kunna hjälpa till. Och så en kväll i matbutiken på Möllan, vid ostarna stöter jag ihop med en människa som jag inte har sett på decennier. En betydelsefull person från mitt förflutna. Do you remember? Tänk vilka konsekvenser ett litet armbrott kan få.

Fortsättning följer.


Read Full Post »