Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for mars, 2011

Just nu stopp i maskinieriet på alla fronter. En skär, elektriskt vibrerande målning, som Leo köpte av den ständigt utforskande målaren och skulptören Staffan Laurin, blir otippat den tändande gnistan i relationen till Liv.

Ett plötsligt dödsfall i Brors och Helenas krets, sätter känslorna i rörelse. Svallvågorna rör upp allt i dess väg.

Maud Lindström fångar det som pågår i mitt romanbygge just nu. ”Hjärtat är en muskel och kärlek en social konstruktion.” Ibland är man helt enkelt absolut övertygad om att själv är bästa dräng. Att kärlek och tvåsamhet är överskattat. I synnerhet när den andre vill något annat. Det är för komplicerat och gör för ont att engagera sig emotionellt i en annan människa. För riskabelt. Och då tillägnar man sig en strategi som gör en immun mot känslor. En kärleksstrategi.

Men å andra sidan finns väl inget skönare? Rikare? Roligare? Mer utvecklande? Och nu när solen lyser och våren är på väg. Varför ska människor krångla till det så?

 

 

 

Read Full Post »

Läser min vinnande erotiska text i tidningen M och noterar att det nya sammanhanget påverkar innehållet. Som en del i en blank tidskrift för mogna kvinnor sker små innehållsliga förskjutningar. Som en del i min roman är texten en del av en större helhet med fördjupningar och andra berättelser där kättjan bara är en aspekt av många. Texten i M är omarbetad för att vara just en novell, en självbärande text – ett avslutat helt. 4000 tecken. Prick. En övning i att förhålla sig till en korsett.

Roligt att se den i tryck, men jag erfar lite av förlorad kontroll med rubriker och bilder som inte är mina.

Intressant upplevelse i vilket fall som helst.

Och ännu roligare är att så många har hittat till min blogg! Humidy´s rising

Välkommen att utforska det livserfarna och komplexa! La complexité est belle, som min fransklärare Colette sa.

Read Full Post »

Älskar Myrorna.

Inte bara för att det är billigt att handla. Utan också för att de har tänkt till. Man känner sig genast delaktig i att återbruka. Och jag blir glad av att allt är indelat i färger. Blått porslin där. Grönt och gult där. Rött på andra sidan.

Kom hem med en en svart tekanna med kinesiska guldornament – Ping från Gustavsberg, sju reliefvita assietter, sju vårgröna djuptallrikar, en liten klorofyllgrönveckad glasskål, en lagom stor blästrad vas och ett spännande grytunderlägg i mässing. Allt för 200 kronor. Vackra, rediga ting med en återvunnen livspatina.

Och så personalen. Den viktigaste resursen. De utstrålar ett vi. Vi tillsammans. Vi.

Jag kände mig glad och upprymd när jag efter besöket återfördes in i hopen av stressade människor som inte såg ut att ha ett dugg roligt trots att det var lördag och de alla hade olikfärgade kassar i händerna.

De måste ha missat Myrorna.

 

 

 

Read Full Post »

Var på en spännande vernissage med en samling unga konstnärer häromkvällen. Tema fasader. Där fanns Den fula ankungen och resten av verkligheten, svarta lådan, människoägget, mansfjärilen och andra mångbottnade bilder. Bilder med förväntningar och förställningar procijerade på jaget i alla dess former.

Vem är jaget egentligen? Kan jaget vara något annat än fragment för omvärlden – och för mig själv? Hur ser det sanna jaget ut? Finns det? Som en svart låda där inom oss? Eller konstruerar vi jaget i en ständigt pågående föreställning samspelande med omvärlden?

Mellan dessa poler rörde sig bilderna.

 

Och sen var det kaffe på Mellqvist. Saftigt levainbröd med kalkon och pepparrot. Gott och stimulerande för alla aspekter av mitt jag.

Särskilt uppskattar jag den uppmärksamma personalen. De som får en att känna att just nu är ingen viktigare i hela världen än just du. Trots att stället bågnar av gäster.

 

 

 

Read Full Post »

8 mars

Visst har det hänt en hel del sedan 1921 när vi fick rösträtt i Sverige. Men blickar vi över gränserna är fortfarande 2/3 av barnen som inte får gå i skolan flickor, majoriteten av världens analfabeter är kvinnor, 1/3 av världens tillgångar ägs av kvinnor (enligt nya källor) och tre miljoner flickor omskärs varje år, enligt WHO.

Än finns det mycket att göra.

Och tacksam är jag för alla fantastiska, kraftfulla, egensinniga, häftiga, kvinnor som jag känner.

AnneliYvonneJessicaEvaAnuUllaAnithaKarinÅsaCeciliaMariaMarianneRebeccaBlancaNinaCarinIrèneCyraColetteAmyAnnaLisaStinaEwaKajsaFreja

för att nämna några systerliga kraftverk som upplyser mina dagar. Stjärnebloss i mörkret. Färgsprakande flammor. Älsklingar.

Utan er vore jag ett visset rö för vinden.

 

 

Read Full Post »

Helena älskar ranunkler. Namnet är paradoxalt rejält i förhållande till den fluffiga blomextasen. Pioner älskar hon också. Efter en lång oblommig period med bara gröna växter njuter hon att hänge sig åt allt vildare blomning. Kanske är det åldern. Lager på lager. More is more.

Bibelbladstunna kronblad prasslar hemligheter för den som vill höra. Gärna tillsammans med en mille-feuille. Och en espresso. För svärtan.

 

Read Full Post »