Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for november, 2010

Ett sånt fult militaristiskt ord för något fint och bra! Kanon!?

Tulpan vore väl bättre..?

Ja, men det är ju fantastiskt!

Tulpan!

Read Full Post »

Kommunicera!

Helena arbetar med en stor sjukhustillbyggnad i Norrland och funderar just nu på fasadens utseende.  Hur länkar man ihop det nya med en 70-talsbyggnad? Och hur relaterar man nybygget med administrationen lite längre bort inhyst i en gammal läkarvilla i jugendstil? Hur får man byggnaderna att prata med varandra? Hur kommunicerar man utan att förlora sin egenart.

Communi care – att vårda det gemensamma.

Byggnader eller människor? Så många likheter.

 

 

Read Full Post »

Vitt                                                                               Vitt                                                                                                                             Vitt

En känsla av frid infinner sig med snöns underifrånljus som lyser upp gatubilden. Visserligen övergår det rena vita ganska snart till grått slask, men om man lyfter blicken belyses världen av ett skimmer som går rakt in i ens inuti. En påminnelse om tillvarons magiska aspekter.

Hur många gånger kan man börja om? Hur länge håller sig de varma känslorna kvar trots gnissel och ett antal avslut i relationen. Liv och Leo vill verkligen varandra, men har uppenbara problem att förena sina individuella behov med relationens behov.

Eller är det någon form av empatihandikapp snarare än kärlekslöshet när man inte kan, vill se den andres behov?

 

 

 

Read Full Post »

Söndag. November. Snart advent. Kylan bet i kinderna när jag sprang ner till närbutiken runt hörnet för att köpa mjölk i morse. Efter god långfrukost med morgontidningen och god stark latte  tappade jag upp ett hett bad med havtornsolja. Att omslutas av det heta vattnet som löser upp alla spänningar är ett skönt sätt att långsamt vakna till liv och återfå balansen efter en hektisk vecka. Och havtorn är min absolut favoritdoft.

Har haft flera undervisningsuppdrag på sistone vilket är stimulerande, men tar mycket tid. Trots allt är det ett utmärkt komplement till författarlivet, både ekonomiskt och socialt. Tacksam över min lärarbakgrund som gör att jag känner mig bekväm i undervisningssammanhang, och uppenbarligen har jag en kompetens som efterfrågas.

Det tycks finnas ett oändligt behov att lära sig skriva bättre runt om i landet. Jag har coachat och haft workshops med chefer i näringslivet, vanligt folk som jobbar i kommuner och landsting, studenter och lärare på universitet och högskolor. Jag har också haft kurser i kreativt skrivande. Många när författardrömmar, men än fler vill utveckla sitt skrivande. Hitta fram till ett  språk som kommunicerar.

Mycket har hänt inom skrivforskningen de senaste 20 åren. Den kognitiva forskningen har visat hur hjärnan fungerar när vi skriver – framför allt att tankarna utvecklas av skrivandet, snarare än att man skriver ner färdigtänkta tankar. Forskningen har rört sig från en idé om skrivandet som en lineär process till en hierarkisk och cyklisk process som rör sig på flera nivåer samtidigt. Omformulering och omarbete är en naturlig del av arbetet, eftersom tankarna förändras när den blir till skrift.

Den andra delen handlar om den sociokulturella forskningen – hur vi alltid ingår i en socialt sammanhang och hur vi påverkar och påverkas av den. Sånt har jag pratat om på min lilla tur till Umeå och Malmö den senaste veckan.

Igår hade Liv inflyttningsfest i sin nya lägenhet i Visby- ett stenkast från Stora Torget. Ett tjugotal av hennes vänner var där. Elden sprakade i den glänsande kakelugnen, och på det stora bordet i köket fanns en buffé uppdukad med hummus, pesto, tapenade, tsatsiki, oliver, sallad, skinkor, rostbiff, små kryddiga korvar, sesambröd och ett dignande fruktfat – allt inhandlat hos den älskliga handlaren från Turkiet. Stilla och vilda samtal och en gitarr som inbjöd till improvisationer och stämsång vävde samman kvällen till en rik brokad i alla tänkbara färgschatteringar. Vänskap. Vänner som skapar varandra.

Just när de sista vännerna gått fick Liv ett sms från Leo. Han hade varit på fest i stan och undrade om han kunde komma förbi och säga hej. Liv dröjde ett tag, drack ur det sista ur vinglaset innan hon messade honom ett svar.

 

 

 

Read Full Post »

Ska ut med mina väninnor ikväll. Det är ju torsdag.

Det är alltid lika kul att träffas och utbyta tankar – äta och dricka gott. Och så en liten grabb med fasta skinkor till kaffet. Vi 50+ kvinnor med makt och framgång behöver ju lite förströelse – och driften tarvar ju sitt!

Och så är det så skönt att separera intellektuellt utbyte och känslor från sex och njutning. Killarna har ju inte så mycket bakom pannbenet, men det gör inte så mycket. De är läckra och sexiga. Det räcker för mig.

Efter varje torsdag åker vi hem till våra andra män. De som ger oss stabilitet i tillvaron. Kan man ha det bättre?

 

 

 

Read Full Post »

Äntligen börjar svenska kvinnor använda högklackat, utbrast programledaren och en modeguru på svt i ett modeprogram häromkvällen. Framför mig såg jag alla dessa vinglande kvinnor framför mig, som fastnar i kullerstenar och trottoarkanter och signalerar ängslighet snarare än sexighet i sin kalviga gång över gator och torg i – som det ser ut – obekvämt höga klackar.

Tänker på Greta Garbo som bara använde lågklackat liksom Isabella Rossellini. Minns en intervju med nämnda Rossellini där hon sa att hon gillade att gå långt och fort och då måste man ha sköna skor. Sedan tyckte hon att herrskor i allmänhet var mer välgjorda och vackrare.

Om man eftersträvar sex appeal är väl inget sexigare än en människa som går med jordad gång och vacker hållning (tänk dansare) – och som när skorna sparkas av har sköna, glada, sexiga fötter.

Själv har jag flera par högklackade, läckra klackeskor – i garderoben. Det är för obekvämt att gå i dem någon längre stund. Bäst passar dem i sängen. Där kan högklackat vara riktigt sexigt!

Skulle vilja säga till alla osäkra kvinnor som eftersträvar höga klackar i vardan. Det handlar inte om utseende – utan om utstrålning. Ta av dig skorna.

Shine on!

Read Full Post »

Pock

Inte nog med att jag har frejdiga Morsan som mitt stamställe i mina kvarter. Nu har jag också, ungefär samtidigt som DN, hittat Pock! Per Olssons Choklad och Konditori. Mmmm. Fantastiska frukostar, mackor och bakverk i den högre skolan – allt ekologiskt dessutom. Det enda som känns trist är den lite plastiga miljön. Varför så omysigt när allt annat har så hög kvalité? Vill de bara att man ska handla och gå??

 

Read Full Post »

Older Posts »